KRUTRACET 2005

 
 
Bengt Alsed
 
 

Den 6 augusti var två av klubbens medlemmar – ja tre om sanningen ska fram – ute och roade sig ordentligt. Det var backtävling på gång i Dynamitbacken i Uddevalla. Själva tävlingen kallades Krutracet och var avsett för historiska bilar. Eftersom tävlingen måste köras som en rally-special, så kunde man köra alla klasser som ingår i historiska rallyn, dvs KRC klassiska rallycupen vilket är bilar upp till 1965 års modell, HRC 1 historiska rallycupen är bilar 1966 - 1969 medan HRC 2 är 1970 – 1974. Detta innebar att det var idel rallybilar som ställde upp, förutom 2 förhoppningsfulla från vårt sällskap.

Vilka hade då sådana vansinniga idéer? Jo, Bengt Alsed kom med idén förstås och lockade lätt med sig Douglas Kennborn. Även Kurt Bertilsson tänkte ställa upp, men vågade inte utmana Bengt och Douglas med sin 912, visserligen en R, men det är ju inte mycket att sätta emot två friska 356:or. Tredje mannen var Sten Sundström, som fick agera codriver vilket var nödvändigt eftersom tävlingen betecknades som rally. Tävlingen gick på grus, det deltog c:a 40 bilar (man hade faktiskt fyllt ut med en handfull Volvo original, lite synd, men man visste inte hur stort intresset var). Man kunde se ett flertal SAAB 2-taktare, men även V4. Ett gäng Amazoner stöttades av en ensam PV. Några VW 1500S, tre Renault 8 Gordini, Ford Cortina, Opel Ascona, BMW 1600 mm. Till detta Bengt i sin -53:a och Douglas i -56:a Speedster. Även en 912 startade, men gasstaget brast efter 10 meter, så det blev inget långt race. Regnat hade det gjort dagarna innan, så vägbeläggningen var mjuk och skön, slets dock fort.

Under tävlingen sken i alla fall solen. Första racet fick man försöka hitta uppför backen, den var lagom krokig med mjuka svängar och tämligen brant, speciellt i slutet. Mitt på någonstans dunkade det i lite grann, annars gick det smärtfritt. Till andra löpet hade man inte gjort något åt backen, den var väldigt spårig och gropig. Det gällde att köra runt groparna efter bästa förmåga och det avtecknade sig förstås på tiden. Alla rallybilarna hade förstås hasplåtar och inte alltför låga bilar, medan vi i 356:or släpade underredet i marken redan från början. Nåväl, vi hade inte kommit dit för att åka fortast utan i första hand för att ha roligt och vara med så att det här kan bli återkommande framöver. Inför tredje körningen, vilket också var final, hade man ”plogat” backen och den var väldigt fin att åka i. Nu gick det flera sekunder fortare. Hela tillställningen var över på 3-4 timmar, ett perfekt arrangemang utan byråkratiska åtgärder, mycket tack vare den tekniske domaren Kenneth Ingvarsson. Det är härligt att se att man kan vara flexibel och, precis som förarna som gärna ville köra, så ville tävlingsledningen gärna se bilar i backen. Ett perfekt samarbete som vi bugar och tackar för och hoppas att det återkommer nästa år.