Nr 2

En grafitgrå PV –64 med 75 hk SAE köptes strax före 18-årsdagen 1969. Det blev en del rallytävlingar 69-71

Nr 3

Sen byttes PV:n mot en av den tidens värstingar nämligen Amazon 123 GT i den ovanliga kulören stålblå metallic. Lite rally- och RSA tävlingar blev det så klart 71-75.

Nr 4

Mer svenskt, en Saab 2-t inhandlades i std-skick för att enbart användas till tävling. Trimmade en hel vinter och var faktiskt lika snabb som Sportarna. Hängde inte riktigt med V4-orna, även om det laddades ordentligt… Som synes på ena bilden, så var det en del träd och stenmurar som hoppade ut i vägen och ”repade” lacken.. Använde bilen under 74-75.

Nr 5

En tuff yngling med nyinköpt Alfa 1750 GTV med JP-fälgar, dekor i guld. Trevlig bil men skör. Lånade ut den till en kollega som lade i trean i stället för femman. Det kan bara bli ett resultat, just det, en stake ut genom blocket.

Nr 6

Det var vid denna tid min omgivning ville lägga in mig på psyket!
Efter att ha haft en Alfa 1750 GTV, köpte jag en DAF 66 Marathon, hmmm. Mycket bra balans i bilen, rolig att köra. Körde ifrån kompisarna som hade dubbdäck trots att det bara var sommardäck på Dafen. Vid denna tid körde både Gert Blomqvist och PI Walfridsson DAF:ar, så det lockade så klart. Det blev mest orienteringstävlingar och någon RSA.

Nr 7

Dags för Saab igen. Denna gång en V4 –71. Som synes var Calle Orrenius fabriksbil förebild, bortsett från färgen Under 77-80 fick den tjänstgöra som andrabil och tävlingsbil i orientering.

Nr 8

Nu var jag ordentligt sugen på en riktig rallybil. Det fick bli en Ascona 19 SR som var färdigbyggd. Bara att köra. En hel del rally-RS tävlingar avverkades med viss framgång 80-84. Härlig och följsam bil och så var den ju tacksam att köra med på sladd.. 1984 skulle jag fixa diffbroms och lite plåt-skavanker. Bilen plockades ner mer och mer och slutade som plåtskal. Plåten fixades ganska snabbt. Sen tog jobbet för mycket tid och bilen blev stående. Åren gick och 1997 var det bara att konstatera att någon annan fick slutföra jobbet. Det blev en norrman som modifierat sin egen Ascona 3 m upp i en björk...

Nr 9

1987 behövde vi en andrabil i familjen. En 99 EMS från -77 passade alldeles utmärkt, men jag gick och sneglade på den emellanåt, det borde gå att göra nåt tävlingsaktigt av den... I med bur, lite trim, stötdämpare etc. och ut på klubbracing där några klubbar i Skåne och Halland slagit sig samman för att köra på Knutstorp, Falkenberg och Anderstorp. Bilen har jag fortfarande kvar.

Nr 10

Jag har alltid varit svag för engelska sportbilar, så när tillfället dök upp på en rostfri bil –87 kunde man ju inte låta bli. Man måste ju ha en leksak.
. Hade racingplaner även för denna, men det bar iväg med kostnader och delar så det avslogs. Även denna finns faktiskt kvar.

Nr 11

Nu hade frun en 900 Turbo. EMS befann sig i garaget för översyn. Vad göra? Det borde väl gå att köra med en std Turbo på Anderstorp. Det gick, men bromsar och turbo var sig inte lika efter detta.

Nr 12

Nu hade racingjävulen tagit greppet om mig helt. Eftersom jag brinner för 60-talsbilar letade jag upp en Cortina GT-65 i Värmland-90. Bra skick, nästan ingen rost. Här skulle fixas en bil till historisk racing, allt rensades på två månader. Nu var det bara att bygga upp igen .... inte nu igen!
Att få ihop tid att bygga bilar är tydligen inte min starka sida.
Står fortfarande plåtren, ska fixa det sen ..

Nr 13

Med den hårdhänta erfarenheten av att inte hinna få ihop bilar som jag plockat ned fanns bara en utväg, KÖP FÄRDIGT.
Just då råkade Sture Danielsson ha sin Opel Kadett –64 till salu, färdigbyggd. Den fick det bli. Nu kände man sig som Raine Johansson på –60 talet.

Från 2004 har jag kört historisk racing i 1000cc-cupen. Fantastiskt roligt både i garaget, depån och på banan. Grus är dock ännu roligare och jag provade på detta underlag med racebilen i Uddevallabacken. KUL.

Nr 14

Måste ju ha en reservbil också… eller rallybil... eller...